Hoppa till huvudinnehåll
Artikel

Så här förändras beskattningen och lagstiftningen år 2026

Yritysverotusmuutokset

Förändringar i företagsbeskattningen

År 2026 införs flera förändringar inom företagsbeskattningen som påverkar företagens ekonomiska planering, investeringar och ägarstrukturer. Vissa reformer träder i kraft vid årets början, medan andra banar väg för kommande skatteförändringar och kräver att företagen redan nu agerar proaktivt.

Förändringarna gäller bland annat rätten att dra av förluster, mervärdesbeskattningen, skatteincitament kopplade till investeringar samt den skattemässiga behandlingen av företagsomstruktureringar. Nedan har vi sammanställt de viktigaste reformerna inom företagsbeskattningen som företagare och företagsledning bör känna till.

Sänkt mervärdesskattesats (moms)

Den reducerade mervärdesskatten på 14 % sänks till 13,5 % från och med 1 januari 2026. Förändringen gäller livsmedel, foder, restaurang- och måltidstjänster, inträdesavgifter till idrotts- och kultur- eller underhållningsevenemang, läkemedel, böcker, persontransporter, boendetjänster samt blöjor, mens- och urininkontinensskydd.

Ändringen påverkar framför allt företag som säljer varor eller tjänster med reducerad skattesats. Det är därför viktigt att företag går igenom och bedömer hur förändringen kan påverka prissättning och kalkyler.

Den reducerade mervärdesskatten på 14 % sänks till 13,5 % från och med 1 januari 2026.

Elskatt för gruvor och datacenter

Regeringen har beslutat att ta bort elskattesubventionen för gruvor och datacenter, efter att ha avstått från en höjning av moms på godis och choklad. Elskattesubventionen för gruvor upphör den 1 januari 2026 när de övergår till den allmänna elskatteklassen I. För datacenter är planerad borttagning av subventionen satt till den 1 juli 2026.

Förändringar i gruvskatten

Skatten på gruvmineraler höjs från nuvarande 0,6 % till 2,5 % av värdet på metallen i malmen som levereras för anrikning. Den ökade skatteintäkten på 70 miljoner euro går helt till staten. Efter höjningen fördelas skatteintäkterna med 80 % till staten och 20 % till de kommuner där gruvorna är belägna.

I Finland syftar borttagandet av elskattesubventionen för gruvor och datacenter till att öka statens skatteintäkter och delvis kompensera för att höjningen av momsen på godis inte genomförs.

Periodisering av överlåtelsevinst

Som utgångspunkt räknas en överlåtelsevinst till det beskattningsår då försäljningen, bytet eller annan överlåtelse sker.

Om överlåtelseavtalet innehåller villkorad köpeskilling som betalas först när vissa villkor uppfylls, beskattas den delen av överlåtelsevinsten det år då betalningsskyldigheten och det slutgiltiga beloppet fastställs.

Regeln tillämpas främst vid företagsöverlåtelser där framtida betalningar, uppfyllda mål (t.ex. resultat för kommande räkenskapsår) eller värdeökning av tillgångar påverkar det slutliga köpeskillingsbeloppet.

Om det slutgiltiga köpeskillingsbeloppet först blir klart när ett avtalat villkor uppfylls, beskattas den delen av överlåtelsevinsten först när köpeskillingen slutligen fastställs.

Aktiebyte

Ett aktiebyte är en företagsomstrukturering där det köpande bolaget förvärvar målföretagets aktier genom att betala köpeskillingen med egna aktier. Aktieägarna överför i praktiken aktierna i det verksamhetsutövande bolaget till ett nybildat eller redan existerande bolag (t.ex. ett holdingbolag) och får i utbyte aktier i det mottagande bolaget.

Enligt gällande lag kunde transaktionen också öka bolagets nettotillgångar, eftersom de aktier som överförts till holdingbolaget värderades högre än anskaffningsvärdet.

Regeringen beslutade dock i ramöverläggningen att föreslå den så kallade lex-massimuija-paragrafen. I regeringens proposition hösten 2025 (HE 125/2025 vp) föreslås ändringar för aktiebyten mellan närstående parter.

Parterna i ett aktiebyte anses vara närstående om:

  1. En part ensam eller tillsammans med sina närstående direkt eller indirekt äger mer än hälften av den andra partens kapital eller har mer än hälften av rösterna i alla aktier eller andelar;
  2. En tredje part ensam eller tillsammans med sina närstående direkt eller indirekt äger mer än hälften av kapitalet i båda aktiebytet parter eller mer än hälften av rösterna i alla aktier eller andelar; eller
  3. Som resultat av aktiebytet äger den köpande parten ensam eller tillsammans med sina närstående direkt eller indirekt mer än 75 % av den andra partens kapital eller röster.


De aktier som förvärvas vid aktiebytet värderas vid beräkning av det köpande bolagets nettotillgångar till det matematiska värdet före aktiebytet.

Påverkan på utdelning i det köpande bolaget vid aktiebyte

  • Reglerna tillämpas retroaktivt på utdelning som kan tas ut efter den 1 januari 2026, för aktiebyten mellan närstående som genomförts från och med den 1 januari 2017.


I det köpande bolagets beskattning kommer målföretagets aktier hädanefter att anses ha anskaffningsvärde motsvarande det matematiska värdet före aktiebytet.

  • Reglerna tillämpas på aktiebyten som genomförs från och med den 1 januari 2026.


Penningvederlag

Maxgränsen för penningvederlag höjs från 10 % till 50 %.

Om aktierna saknar nominellt värde beräknas maxgränsen fortsättningsvis utifrån det egna kapital som betalats för motsvarande andel aktier.

Aktiebyten utanför EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet)

Framöver kan aktiebytesregeln även tillämpas på företag utanför EES under vissa villkor:

  • Gällande skatteavtal
  • Bolagsskattesatsen i mållandet måste uppgå till minst 10 %.
  • Bolagsformen ska motsvara ett finskt aktiebolag.


Överklagande

Rätten att överklaga utvidgas även till aktiens jämförande värde.

Regeringen beslutade i ramöverläggningen att föreslå den så kallade lex‑massimuija‑paragrafen. I regeringens proposition hösten 2025 (HE 125/2025 vp) föreslås ändringar för aktiebyten mellan närstående parter.

Förenklingar vid generationsväxling samt arv- och gåvoskatt

Tidigare har skatteförmåner vid generationsväxling krävt att den som fått skattereduktionen själv fortsätter företagets verksamhet. I praktiken har det inneburit krav på möjlighet att utöva bestämmande inflytande i bolaget, det vill säga att fungera som verkställande direktör eller styrelseledamot i det verksamhetsutövande bolaget. Eftersom dessa befattningar kräver full juridisk handlingsförmåga har kravet i praktiken hindrat att generationsväxlingar kan påbörjas när efterträdaren är minderårig.

En lagändring föreslås nu som innebär att en minderårig anses fortsätta företagets verksamhet om dennes förmyndare fortsätter driva företaget som verkställande direktör eller styrelseledamot.

Samtidigt planeras en höjning av gränsen för arvsskatt till 30 000 euro och för gåvoskatt till 7 500 euro.

Tidigare har skatteförmåner vid generationsväxling krävt att den som fått skattereduktionen själv fortsätter företagets verksamhet. En lagändring föreslås nu. Samtidigt planeras höjningar av minimigränserna för arvsskatt och gåvoskatt.

Skattereduktion för stora investeringar

Skattereduktionen infördes som engångsåtgärd under 2025, men planeras även för 2026. Regeringens proposition om detta väntas i början av året.

Under 2025 beviljades rätt till skattereduktion på ansökan för företag som genomför investeringar i Finland som uppfyller kraven enligt lagen om skattereduktion för vissa stora investeringar riktade mot klimatneutral ekonomi, exempelvis:

  • Energiproduktion från förnybara källor och energilagring.
  • Minskning av koldioxidutsläpp i industriella produktionsprocesser och energieffektiviseringar.
  • Strategiska sektorer som är viktiga för övergången till klimatneutral ekonomi.


Beslut om skattereduktion fattades av Business Finland.

I praktiken handlar det om ett statligt stöd, även om det genomförs via skattereduktion. Därför omfattas det även av EU:s tillåtna undantag för statsstöd. Europeiska kommissionen beslutade i juni 2025 att undantagen för statsstöd ska gälla fram till slutet av 2030.

Skattereduktionen infördes som engångsåtgärd under 2025, men planeras även för 2026. Regeringens proposition om detta väntas i början av året.

Förlängd rätt att dra av förluster

Regeringen beslutade i samband med vårens rambeslut 2025 att, som en del av tillväxtpaketet, förlänga rätten att dra av skattemässiga förluster från 10 till 25 år.

Ändringen gäller endast för förluster som fastställs från och med skatteåret 2026. Den påverkar inte avdragsrätten för förluster som uppkommit tidigare och ändrar inte heller andra gällande begränsningar i reglerna om förlustavdrag.

Regeringen enades i vårens rambeslut 2025 om att förlänga rätten att dra av förluster från 10 till 25 år som en del av tillväxtpaketet.

Sänkning av bolagsskatten 2027

Regeringen beslutade under vårens ramförhandling att sänka bolagsskatten från 20 % till 18 % från och med år 2027. Skatteändringen behandlas i riksdagen först senare under 2026.

Regeringen beslutade under vårens ramförhandling att sänka bolagsskatten från 20 % till 18 % från och med år 2027.

Avdragsrätt för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer

Medlemsavgifter till organisationer vars stadgar innehåller mål kopplade till arbetsmarknadsverksamhet är inte längre avdragsgilla. Detta gäller därmed alla intressebevakningsorganisationer och andra juridiska personer, om inte arbetsmarknadsrelaterade mål uttryckligen är förbjudna i deras stadgar eller bolagsordning.

Avdragsrätten slopas både för arbetstagare och arbetsgivare. Den del av avgiften som betalas till arbetslöshetskassan förblir dock även fortsättningsvis avdragsgill.

Avdragsrätten för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer avskaffas både för arbetstagare och arbetsgivare.

Förändringar i personbeskattningen

År 2026 medför både skattelättnader och skärpningar inom personbeskattningen för olika inkomstgrupper. Beskattningen av löntagare lindras i enlighet med regeringsprogrammet, samtidigt som vissa förmåner som tidigare varit skattefria blir skattepliktiga och vissa avdrag slopas.

Förändringarna påverkar bland annat löneinkomster, anställningsförmåner, socialförsäkringsavgifter och konsumtionsbeskattning. Effekterna varierar individuellt beroende på inkomstnivå, livssituation och vilka förmåner som används. Nedan har de viktigaste förändringarna inom personbeskattningen sammanställts inför 2026.

Henkilöverotusmuutokset
Höjning av skatterna på njutningsmedel

För alla alkoholhaltiga drycker görs en indexjustering 2026 som motsvarar ökningen av konsumentpriserna, och framöver kommer skatten permanent att kopplas till index. Det innebär att skatten automatiskt höjs varje år i takt med den faktiska prisutvecklingen.

När det gäller läskedrycksskatt införs ett nytt, skatteintäktsneutralt skiktat system som differentierar dryckerna mer detaljerat utifrån sockerhalt.

Utöver detta genomförs de skattehöjningar på totalt cirka 110 miljoner euro som beslutats i regeringsprogrammet samt i rambesluten våren 2024 och 2025. Skatteförändringarna träder i kraft den 1 april 2026.

Skatterna på olika nikotinprodukter, såsom cigaretter, nikotinpåsar och e-vätskor, höjs också.

För alla alkoholhaltiga drycker görs en indexjustering för 2026 motsvarande konsumtionsprisökningen, och framöver kommer skatten permanent att kopplas till index.

Skatteförmån för tjänstebilar med nollutsläpp

Skatteförmånen för tjänstebilar med nollutsläpp förlängs fram till slutet av 2029, och de beskattningsvärden som gäller 2025 bibehålls även under 2026. Avdraget för beskattningsvärdet på en tjänstebil med nollutsläpp kvarstår på 170 €/månad fram till slutet av 2029. För laddbara hybrider och andra bilar med CO₂‑utsläpp på 1–100 g/km upphör skatteförmånen efter 2025.

Skatteförmånen för tjänstebilar med nollutsläpp förlängs till slutet av 2029, och beskattningsvärdena för 2026 förblir på samma nivå som 2025.

Skogsavdrag

År 2026 höjs skogsavdraget till 75 %. Genom att använda skogsavdrag kan du minska en del av inköpskostnaden för skogsfastigheten redan under ägartiden från intäkterna vid trädförsäljning. Det innebär att en del av virkesförsäljningen kan ske skattefritt.

Underlaget för skogsavdrag uppgår till 60 % av inköpskostnaden för skogsfastigheten. Inköpskostnaden består av kostnader i samband med köpet av fastigheten, såsom köpeskilling, överlåtelseskatt, registreringskostnader samt vid delköp även kostnader för avstyckning av marken.

Skogsavdraget höjs till 75 % år 2026. Genom att använda skogsavdrag kan du dra av en del av skogsfastighetens inköpskostnad redan under ägartiden från intäkterna vid virkesförsäljning.

Skatt för löntagare

Under 2026 sänks allmänt lönebeskattningen och socialförsäkringsavgifter med skattekaraktär, enligt beslut i regeringens halvvägsöversyn och regeringsprogrammet. Delvis motverkas lättnaden av en höjning av arbetslöshetsförsäkringsavgiften med 0,3 procentenheter.

De högsta marginalskatterna sänks till cirka 52 %, vilket innebär en betydande skattesänkning för höginkomsttagare. Tidigare kunde marginalskatten uppgå till cirka 59 % på årsinkomster runt 250 000 €

Allmänt minskar lönebeskattningen och socialförsäkringsavgifter med skattekaraktär under 2026, i enlighet med regeringens halvvägsöversyn och regeringsprogrammet.

Kundbonusar inom banksektorn

Från och med 2026 blir kundbonusar, -ersättningar, -rabatter och andra liknande förmåner som baseras på kundrelationer skattepliktiga som kapitalinkomst om de uppkommer eller beror på privatpersoners lån, insättningar, investeringar, placeringsförsäkringar eller kapitaliseringsavtal. Förmånen är dock skattefri i den mån den används för de ovan nämnda tjänsterna, avgifterna eller räntorna, och inte utbetalas i pengar eller på annat sätt som kan likställas med pengar.

Från och med 2026 blir kundbonusar, -ersättningar, -rabatter och andra liknande förmåner som baseras på kundrelationer skattepliktiga som kapitalinkomst om de uppkommer eller beror på privatpersoners lån, insättningar, investeringar, placeringsförsäkringar eller kapitaliseringsavtal.

Avdraget för arbetsrum hemma slopas

Kostnader för en bostad eller fritidsbostad som används av dig själv eller din familj är inte längre avdragsgilla som kostnader för att förvärva eller bibehålla arbetsinkomst. 

På grund av distansarbete kan man inte längre göra avdrag för arbetsrum hemma eller andra kostnader för bostadsanvändning.

Kostnader för en bostad eller fritidsbostad som används av dig själv eller din familj är inte avdragsgilla som kostnader för att förvärva eller bibehålla arbetsinkomst.

Rättslig rådgivning som betalas av arbetsgivaren

Arbetsgivaren kan kostnadsfritt stå för rättslig rådgivning för sin anställde utan att det utgör skattepliktig förmån. Kostnaderna för rättslig rådgivning avser utgifter som uppstår för den anställde i samband med utredning av ärendet, förundersökning, åtalsprövning, förlikningsförhandlingar och rättegång.

För att skattefrihet ska gälla krävs att arbetsgivaren även har ett intresse i ärendet, att situationen uppstått som en del av arbetsuppgifterna, att det inte tydligt framgick för den anställde vid handlingens utförande att agerandet var olagligt, samt att den anställde inte redan fått ersättning för samma kostnader från annan håll.

Arbetsgivaren kan bekosta rättslig rådgivning för sina anställda skattefritt.

Förmån för laddning av anställds bil

Från och med den 1 januari 2026 är förmånen för laddning av bil inte längre skattefri. Ändringen gäller både laddning av den anställdes egen bil och av förmånsbil på arbetsplatsen. Från och med januari 2026 uppgår det skattepliktiga värdet av laddningsförmånen till 30 € per månad för en ren elbil och 20 € per månad för en laddhybrid. För laddning som ingår i en fri bilförmån räknas förmånen redan in i bilförmånens värde.

Från och med den 1 januari 2026 är förmånen för laddning av bil på arbetsplatsen inte längre skattefri. Ändringen gäller både den anställdes egen bil och förmånsbil.

Skattefrihet för tjänstecyklar

Skattefriheten upphör för nya tjänstecykelförmåner som arbetsgivare och anställd har kommit överens om den 24 april 2025 eller senare. Tjänstecykelförmåner som avtalats innan detta datum omfattas fortfarande av skattefriheten fram till slutet av avtalsperioden, eller, om det gäller en cykel som arbetsgivaren köpt, i fem år från förmånsstarten.

Skattefriheten upphör för nya tjänstecykelförmåner som arbetsgivare och anställd har avtalat om den 24 april 2025 eller senare.

Avdrag för arbetsinkomst

Förhöjningen av avdraget för arbetsinkomst för barn höjs med 55 € till 105 € per barn. För ensamstående föräldrar beviljas förhöjningen dubbel. Avdraget görs direkt på skatten, vilket innebär att en höjning med 55 € ger 55 € mer i nettolön per år.

Förhöjningen av avdraget för arbetsinkomst för barn höjs med 55 € till 105 € per barn. För ensamstående föräldrar beviljas förhöjningen dubbel.

Andra lagändringar

Muut lainsäädäntöuudistukset

Statens regionförvaltningsreform

Reformen baseras på statsminister Orpos regeringsprogram. I reformen av den statliga regionalförvaltningen samlas statliga tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter i en ny nationell myndighet. Samtidigt inrättas nya regionala centrum för livskraft (elinvoimakeskukset). Målet med reformen är att stärka och harmonisera tillstånds- och tillsynspraxis oberoende av region samt att effektivisera processer och service.

Social- och hälsovårdssektorns tillstånds- och tillsynsmyndighet Valvira, regionförvaltningsverken samt miljöansvariga enheter inom närings-, trafik- och miljöcentralerna (ELY‑centralerna) slås ihop. I den nya nationella myndigheten bildar miljörelaterade tillstånds- och tillsynsuppgifter en enhetlig helhet. De uppgifter som återstår för ELY‑centralerna samlas i starkare regionala enheter, de nya livskraftscentralerna.

Den statliga regionalförvaltning som organiseras enligt den nya modellen ska tas i bruk senast år 2026.

Ny lag om markanvändning

Den nya lagen ersätter de delar av den tidigare markanvändnings- och bygglagen (MRL) som rör detaljplanering. Målet är att lagen ska träda i kraft år 2026. Den innehåller bestämmelser om nationella mål för markanvändning, planeringssystem samt områdesplanering. Viktiga punkter som beaktats i lagberedningen:

  • Markägarens initiativrätt för general- och detaljplaner samt behandlingstider för planer.
  • Möjlighet till samtidig planering av flera planer.
  • Endast en möjlighet att överklaga samma ärende till förvaltningsdomstol (förhindrande av upprepade överklaganden).
  • Reglering av sol- och vindkraft inkluderas i lagen.
     

Ändringar i upphandlingslagen

De föreslagna ändringarna berör följande områden:

  • Minimiägarandel för intresseföretag: Ett intresseföretag är en organisation enligt upphandlingslagen som ägs och kontrolleras av en offentlig upphandlande enhet. Tidigare behövde upphandlande enheter inte konkurrensutsätta upphandlingar om de genomfördes från ett intresseföretag. Från och med reformen ska användningen av intresseföretag begränsas genom ett krav på minst 10 % ägarandel.
  • Främjande av noggrann upphandlingsförberedelse: För upphandlingar över 10 miljoner euro ska upphandlande enheter genomföra en analys som bland annat bedömer upphandlingsmodellens lämplighet och förutser kostnader.
  • Obligatorisk omprövning av konkurrensutsättning: Lagen föreskriver att upphandlingen måste konkurrensutsättas på nytt om det endast finns en anbudsgivare. Avvikelse från detta får endast ske av särskilt tungt vägande skäl.
  • Delning av upphandlingar i delar: För upphandlingar över EU‑tröskelvärdet krävs uppdelning i delar, om det inte finns särskilda skäl att avstå. Det ska även vara möjligt att överklaga beslut om uppdelning.


Reformen förväntas öka konkurrensen och ge den offentliga sektorn fler alternativ bland tjänsteleverantörer, vilket på lång sikt kan förbättra kvaliteten på upphandlingar och minska totalkostnaderna. En risk är dock att små kommuner får svårigheter att uppfylla minimiägarandelen i bolag som ägs gemensamt av flera kommuner.

Lag om förfarandet i mindre tvister

Regeringen lade hösten 2025 fram ett förslag om förfarandet i mindre tvister.

Reformen behandlas av riksdagen under vårsessionen.

Reform av lagen om bostadsaktiebolag

Reformen syftar till att uppdatera lagen om bostadsaktiebolag samt eventuell annan relaterad lagstiftning för att uppnå målen i regeringsprogrammet.

Även denna reform kommer att behandlas ytterligare under riksdagens vårsession.

Työehtojen paikallinen sopiminen

Ändringar i anmälningar och ändringar till PRH

Från och med början av 2026 blir elektronisk ärendehantering hos PRH obligatorisk. Alla företag måste göra sina anmälningar och ansökningar till handelsregistret elektroniskt, med undantag för enskilda näringsidkare samt föreningar och stiftelser registrerade i handelsregistret.

Ny branschklassificering

Den nya branschklassificeringen TOL 2025 tas i bruk hos Skatteförvaltningen i början av 2026. Om företagens egna kundhanteringssystem använder uppgifter från branschklassificeringen kan reformen medföra förändringar i de system som används.

Våra juridik- och skatteexperter står till ditt förfogande!

Behöver du hjälp med juridik- eller skattefrågor? Lämna dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig!

 

Share