AI som en del av kompetensledning och utveckling
Nordiska företag halkar efter i det globala AI-utvecklingen och riskerar därmed att gå miste om nya affärsmöjligheter. Enligt en studie från Boston Consulting Group (GenAI Complacency: The Costly Inaction in the Nordics | BCG) använder endast 19 % av de anställda i tjänstemannayrken i Finland, Sverige, Norge och Danmark AI i sitt dagliga arbete. Den globala genomsnittet för daglig AI-användning är 61 %. Förändring i hur AI används sker inte av sig själv. Det kräver att både affärs- och HR-ledningen tar ett systematiskt ansvar och kopplar AI-kompetens till planeringen av kompetensutveckling.
EU:s nya AI-era: vad innebär skyldigheterna för organisationer
EU:s AI-förordning trädde i kraft den 1.8.2024. Tillämpningen av skyldigheterna för allmänt använda AI-modeller började i praktiken den 2.8.2025. Detta innebär att alla organisationer som använder AI behöver säkerställa att AI-baserade applikationer fungerar etiskt och säkert, i enlighet med applikationens risknivå. Dessutom måste både leverantörer och användare av AI-system säkerställa att personalen har tillräcklig AI-kompetens.
Med AI-kompetens avses användarnas kunskap och förståelse för AI:s möjligheter och risker, samt förmågan att använda AI korrekt i olika situationer och för olika ändamål. Det är också rekommenderat att uppmuntra till kontroll av källornas riktighet vid användning av AI.
I företag kräver användningen av AI även strategisk kompetensledning och planering. HR- och företagsledningen bör därför ta hänsyn till kraven på AI-kompetens som en del av arbetsplatsens utvecklingsplaner och kompetensutveckling.
Hur AI påverkar arbetsroller och kompetenskrav i organisationen
AI är i många organisationer en central del av effektiv och smidig verksamhet, kundservice och medarbetares dagliga arbete. Som en del av organisationens verksamhets- och personalplanering är det viktigt att identifiera hur olika roller och tillhörande kompetenskrav förändras när AI används. Ofta innebär förändringen att rutinuppgifter minskar, samtidigt som förmågan till kritiskt tänkande, helhetssyn och förståelse för olika faktorers beroenden (systemtänkande) blir allt viktigare.
Till exempel inom kundservice kan AI-baserade chattbotar och automatiska analysverktyg snabba upp svarstider och erbjuda mer personlig service. Samtidigt förändras medarbetarnas roller: förmågan att tolka data, fatta beslut och utveckla tjänster blir viktigare. Det är också avgörande att förstå helheten som påverkar kundupplevelsen.
Kompetensutveckling är hela organisationens ansvar
Att införa AI kräver att hela organisationen satsar på kompetensutveckling. Ledningens förståelse för AI:s effekter är avgörande – de behöver kunna bedöma hur teknologin påverkar strategi, resursfördelning och kompetensbehov. Samtidigt måste varje medarbetare förstå AI:s möjligheter och begränsningar i sitt eget arbete.
Centrala frågor är:
- Hur förändrar AI arbetsuppgifter i olika roller?
- Vilken ny kunskap och vilka färdigheter behöver medarbetarna?
- Hur utvecklas kompetensen – genom utbildning, rekrytering eller partnerskap?
Systematisk kompetensledning i AI-eran
Företagets kompetensledning i AI-eran innebär:
- Att identifiera förändrade kompetensbehov och definiera målbilden.
- Kompetenskartläggningar för att identifiera nuvarande och saknade färdigheter i olika roller.
- Att skapa lärandevägar som stödjer individuell och team-baserad utveckling.
- En kulturförändring där kontinuerligt lärande och användning av teknologi blir en naturlig del av det dagliga arbetet.
AI ersätter inte människor – det kompletterar och stöder dem. Därför är utveckling av AI-kompetens framför allt en investering i människor och deras förmåga att lyckas i en föränderlig värld.
